Berlinschen

Deschda: Berlin var verkligen en positiv överraskning för mig som aldrig varit där förr. Jag var åtta år när muren föll, så jag minns väl TV-inslagen med extatiska Berlinbor som jublande gav sig på muren med hackor och släggor. Minns att jag tyckte det såg lite läskigt ut.

Nu är staden en spännande blandning av gammalt och nytt. Vi hade drygt 30 timmar i Berlin, och den mesta av den tiden spenderade vi i stadsdelarna Prenzlauzer Berg och Kreuzberg. Vi promenerade, åt god lunch, träffade Tomas (klasskompis från Lund som pluggar ID i Berlin), besökte Kunstwerke och Checkpoint Charlie (muséet där var ingen höjdare), åt världhistoriens godaste sushi på PanAsia och hyggede oss på diverse roliga, trevliga och intressanta barer.

Bussresan dit och hem var okej, men lite tröttsam, sju timmar är lång tid att sitta på en fullsatt buss där luftkonditioneringen inte fungerar. Nästa gång blir det nog tåg eller flyg!

Sant eller falskt?

Deschda:

Nya bilder...

Birdeschda: Nu finns det lite fler bilder från vår Wientur en bit ner.

Hörde ni oss?

Bir: Hallå, jag har varit en dålig bloggare, jag vet. Men det har inte hänt så förfärligt mycket den sista tiden. Jag och Jacob har tillbringat mesta tiden här i skolan med att göra research och samla inspirationsbilder till våra bergsprojekt. När vi sitter och skissar och surfar lyssnar vi rätt mycket på svensk radio via webben och igår kunde Jacob inte hålla sig utan tog aktiv kontakt med hemlandet. Lyssna här...

Det är inte bara Deschda som sprider sitt budskap via nationella media.

Här är lite bilder från en exkursion vi gjorde inför projektet. Vi åkte bil ca två timmar från Graz till Schladming och tog den stora kabinbanan upp till toppen Dachstein, 3000 m.

Två timmar bilfärd mot bergen tidigt på morgonen.

Sen började landsapet knöla till sig lite.

På väg upp i liften. Vi åkte från lifthuset i röda ringen.
Sen var det bara vajer fritt hängande i luften, hela vägen upp till toppen.

Gondolen med inte mindre än 75 personer inuti.


Jacobs fötter på pansarglasgolvet på utsiktbryggan som
syns t.v. på bilden ovan. Sjukt läskigt!
Ca 900 m fritt fall under, brrr!

Utsikt från toppen

Morgonklant

Deschda: Jag köper varje månad ett åkkort för Köpenhamns kollektivtrafik. Det är prisvärt, kostar 305 kronor och gör att jag kan åka fritt i hela zon ett och två, vilket räcker gott och väl för mig.

I morse satt jag på morgontåget till skolan, när en av de sällsynta biljettkontrollanterna knackade mig på axeln. Jag plockade fram kortet ur plånboken och fick en nick och ett "tak" tillbaks. Så vände herr kontrolant tillbaks till mig och bad att få titta på kortet igen. Jag visade det, och kom i samma ögonblick på att det var idag jag skulle förnya det. Den 27:e! Det är ju idag! Attans!

Herr kontrollant såg nog min förvånade min, men plockade tyvärr fram sitt block och skrev ut en bot på 600 kr. Suck. Sexhundra kronor är två månadskort, hann jag tänka. När jag med en aning rosigare kinder än vanligt skrev under boten tittade han snällt på mig och sa: "Hvis du førnyer dit kort idag, behøver du kun betale 100 kroner. Husk bare att ta den her med, jeg har skrevet en lille kommentar her".

Snäll kontrollant? Snällt system? Glad blev jag iallafall när jag förnyade mitt kort och tanten i luckan utan att blinka bara bad mig betala 405 kroner!

Den resande foten...

Deschda: ...ska ut och röra på sig igen. Imorgon åker jag och svensktrojkan till Berlin!

Ta-da!

Deschda: Tillbaks i Danmark igen, började skoldagen med bubbel, frukt och kransekage! Orsaken var som ni trogna läsare listat ut vi det här laget - prisutdelning i "Briller på Hovedet"! Det hela var mycket högtidligt med tal av rektor Gøsta Knudsen (inte Pelles pappa) och långa jurymotiveringar. De lyckliga och välförtjänta vinnarna fick förutom massor av pengar, stora blomsterkvastar och medaljer (!) som överräcktes från sammetsbeklädda kuddar. Så flott!

Jag och Therése (och våra brillor här ovan) fick nöja oss med en delad fjärdeplats, men det vägdes upp av kransekagerna och det faktum att vår utbytesstudentskompis Sofia med sin grupp kammade hem förstaplatsen och de 25 000 kronerna! Hon firade såklart med att bjuda oss på öl efter skolan, och nu på kvällen hade vi tv-vaka för att se det knappt två minuter långa inslaget på danska DR1. Länk till inslaget finns här, klicka på TV AVISEN i fönstret dr.dk tv, och välj dagens datum, sändningen kl 21.00, scrolla vidare till "Unge briller på hovedet". Häpp!

Plötsligt i Wien(slöv)

Birdeschda: Klockan 09.27 i torsdags morse tog vi tåget till Wien! Den knappt tre timmar långa resan delade vi kupé med en galen amerikansk konstnär, som sedan gav oss taxilift in till centrum. Vi hittade ett knasigt men kul hotell med medeltida inredning, strosade runt i staden, tittade på Wiens alla miljarder statyer, åt god mat och blev trötta i fötterna. I fredags begav vi oss till "Museumsquartier", där vi spenderade sex timmar på MUMOK (bilden) och Leopold Museum. Erwin Wurms (som för övrigt är god vän med amerikanen på tåget) utställning på MUMOK var jättebra (påminde både om Nedko Solakov och Dan Wolgers), en sån utställning man sent glömmer!

"Riddarrummet"

Charmiga inredningsdetaljer i vårt rum...


Fasader à la Hundertwasser...

Vad gör en sån här?


Undrar om Ernst deklarerar sin sidoinkomst
från byggbranchen i Österrike?

Ett kul hus med hela fasaden täckt av dioder.
Det här är bara ett av massa olika mönster det kunde göra

Mot nittonhundranittiofem!

Deschda: I morgon bitti gör jag en tidsresa till 1995! Ser fram emot att mötas av en Bir i uppklippta jeans, dubbla t-shirts (långärmad med kortärmad över) och spikes. Kanske har han en Discman i handen, som spelar Aqua, Haddaway och The Cranberries. Sen går vi till Mc Donalds (jo, för vi är 14 år) och äter Big Mac & Co innan vi går på bio och ser Jurassic Park eller Babe - den modiga lilla grisen!

Adopt

Min och Theréses "reklamfilm" från brilleprojektet!

Sådärja!

Deschda: Nu är brillerna presenterade och klara! Vinnarna presenteras först den 24:e, så det är bara att vänta...

Ikväll är det kulturnatt i Köpenhamn. Kanske blir det en sväng i byn lite senare!

Nya bilder...

Bir: Nu finns bilder från helgens bergutflykt under Deschdas snygga glasögonkompostition.

Brilledille

Deschda: 35 timmar kvar till slutpresentationen...

Dödskallar och saltgruvor

Bir: Ni får ursäkta att jag inte skrivit på ett tag men nu har skolan börjat koppla sitt grepp även kring oss slappa utbytesstudenter. Tänkte kompensera med desto fler bilder istället!

Börjar med förra helgens utflykt till Hallstatt, en liten by uppe i bergen två timmar från Graz som har levt på saltgruvorna de senaste tvåtusen åren.

Byn med sjön i bakgrunden

Läbbigt gulligt faktiskt

Helt ok utsikt när vi gick upp en bit längs berget på väg in i grottorna.

Kändes lite som Sagan om Ringen när man gick in genom såna här grottportar.

Stora svenska Otto i liten trång grottgång Vi hade overaller för att inte bli skitiga. Observera det elegenta grå rumptyget som är specialgjort (sant!) för att åka på de långa trärutschbanor som fanns lite här och där i gruvan. Den längsta var 65 m och jag och Otto kom tillsammans upp i 30 km/h. De skröt med att det var världens längsta underjordiska gruvrutschbana, wehey vad unikt. I så fall var jag världens snabbaste svensk med födelsemärke på kinden som åkt underjordrutschbana...

En underjordisk sjö stor som en fotbollsplan 400 m under markytan. De hade en "lasershow" som bestod av grottmålningar projicerade med diaprojektorer. Hi tech...

Jag vid sjön i min läckra overall. Här fanns också små högtalare som med ekoviskande röst sa: "salzzz, salzzz, salzz" och motoriserade gruvarbetare som berättade om sitt liv. Lite som ett tyskt saltgruvdisneyland.

Och sen tillbaka till byn för att helt oväntat få se den märkligaste kyrkogård jag någonsin sett. Dels med små trätak över gravarna och vid en alpsjö, vilket är ganska ovanligt, men framför allt det som mötte oss när vi betalat en euro för att gå in i ett kapell som tydligen skulle vara
annorlunda på nåt sätt...

Scrolla ner om du törs!

1200 målande dödskallar låg i det lilla kapellet. Med namn, dödsår och olika symboler som motsvarade dina gärningar i jordelivet. Crazy creepy ställe! De hade för lite plats på kyrkogården så de började gräva upp folk och lägga deras kranier och ben här istället.

Från 1720 har kapellet använts och den senaste skallen var från en tant som blev ditlagd 1995.
Om du bor i byn och vill så kan du få din skalle placerad här. Då gräver de upp dig tio år efter din begravning och sen låter de solen bleka din skalle innan en lokal konstnär bemålar

dina kvarlevor. Var du känd så kan du få eklöv (framgång) på skallen var du bara vanlig och snäll så får du rosor (kärlek) och var du ingenting alls så får du bara ett kors. Trevligt...
Skallarna på den lilla hyllan är präster, alltid lite finare.

Efter denna upplevelse behövde vi en stadig lunch. Så jag beställde den lokala specialitén och fick kanske världens största knödel. En degklump med brödbitar stor som en liten kulstötningskula. Orkade bara halva, och jag var ändå hungrig...

Är du stel i lederna efter en hård dag i gruvan? Smörj bara in dig med lite pressat murmeldjur så blir du pigg och kry igen!

Sen begav vi oss till kejsar Franz-Josefs favostad. Där hittade vi denna eleganta teaterföreställning med lite annourlunda namn...

Kejsar Frans-Josef av Österrikes sommarhus. Han regerade över hela Österrike-Ungern. Han satt vid tronen i sextioåtta år (vilket inte ens överträffas av Drottning Victoria av England

som ändå satt som drottning i 64 år, Klas anm.) och en stor del av tiden regerade han härfrån.

Vi var bland annat i hans arbetsrum där han skrev krigsförklaringen mot Slovenien efter att hans kusin Franz-Ferdinand blev skjuten i Sarajevo vilket sen ledde till första världskriget. Lite tunga historevingslagvibbar faktiskt.

Förutom att vedergälla sina släktingar så gillade han att döda djur också. Jag vet inte vad arten Gems hade gjort Franz-Josef (kanske stångat en nästkusin?) men de fick i alla fall betala dyrt.
I stort sett alla väggar i huset förutom fruns sovrum såg ut som bilden ovan. Mer än tvåtusen Gems fick skutta till de sälla jaktmarkerna efter att ha stiftat bekantskap med Kejsar Franz. Lägg sen till otaliga björnar, örnar, tjädrar, orrar, hjortar, smådjur m.m. o.s.v...

Om tårta

Deschda: "Hvis du vil spise någet riktigt danskt, så ska du spise lagekage!" säger danskarna. Men jag har provat lagekage, flera gånger! Jag har sett massor av lagekager i konditorifönster, och det är precis som vanlig, svensk tårta. När jag påpekar att vi faktiskt har det i Sverige också, och att det är rätt vanligt, men att vi kallar det tårta, skrattar de och skakar på huvudet. "Nej, nej, en lagekage er lavet helt annerledes, det er sukkerbrød i flere lage, og det er syltetøj og pisked fløde, og bær ellers chokolade ovenpå."

De vägrar ge sig, sockerkaka varvat med grädde och sylt, med marsipan, choklad eller grädde på toppen, det är lagekage det, och det finns kun i Danmark!

Dofter

Deschda: De som känner mig vet att jag har ett Mycket Välutvecklat Luktsinne. Det främsta kännetecknet på en ny kultur, är för mig därför dofter.

Geografiskt är det ju inte så långt mellan Sverige och Danmark, men lukterna är helt annorlunda! Köpenhamn luktar lite... jord och eukalyptus. Människorna luktar vitlök, curry och cigarettrök. Mitt rum luktar av såpa och fukt, för värmen har inte satts igång än. Skolan luktar som en konstig blandning av rök, spraylim och rutten frukt.

Så, nu vet ni verkligen hur jag har det.

Dental reflektion

Bir: Flera av mina kursare har tandställning (räls) och är typ 23 år! Så gör man alltså här.

Nu är den stora designkursen igång med herr Porsche. En trevlig men bestämd herre som själv gått på den legendariska designskolan i ULM. Vår uppgift är att skapa infrastruktur i alpin miljö som drar folk sommar som vinter i ett omvärldsperspektiv...

Och imorrn bär det av till en saltgruva tillsammans med svenske grannen Otto.

Powers of Ten

Deschda: En fin film av mina idoler, Ray och Charles Eames, från 1975 som handlar om vad vi är. Den är visserligen 9 minuter lång, men det är den värd!

Femhundra

Deschda: Vad kul att ni ær så många som vill læsa om våra liv i exil, ræknaren slår strax øver till femhundra visningar før Birdeschda-bloggen!

Här bor jag också!

Deschda: Så här ser min arbetsplats i skolan ut. Här spenderar jag de flesta av dygnets timmar, just nu med att jobba med projektet "Briller på hovedet", som förutom att vara en kurs, även är en tävling med 25 000 pengar i potten!

Min brillepartner Therése har ritbordet till vänster om mitt, och henne delar jag även anslagstavla med (tittar man nära kan man se några av våra första skisser och modeller). Skolan är på ett ganska charmigt sätt gammal och sliten, och våra ateljéer ligger på vindsvåningen i ett av de fem husen på skolområdet. Vi som går termin sju har dock fått den minst charmiga ateljén, utan snedtak...

Om att bada i näsdroppar och vapen i datorsalen...

Bir: Helgens tripp till Kroatien


Håkon styr oss säkert mellan kroatiska berg.


Vårt hotell i Volosko, vi bodde högst upp.

Vår balkong, med Håkon på.

Taket i hallen!


Lite menysvårigheter, alla chansade på varsin rätt och vi fick in fem sorters flottigt kött med pommes.


Men allt är inte lika svårförstått.



Kväll över Volosko.



Färgglada drinkar på vår favvobar.

Jacob (min roomie), Michelle (US), Håkon (N) och Veronika (SP)

Världens kanske sötaste brandbil, och den är fortfarande i bruk.


Inte så långt från där vi bodde...


En vattenpolobana mitt i hamnen! Träningsmatch kl 22.30!

Ingen stress!

En bild på Jacob till nån i Houston...

En bild på klätterkungen till nån i Chile...

...och en till

Vi fem bilade alltså ner från Graz till Volosko via Slovenien och sen lunch i Zagreb. Vi tog det lugnt och landade vid havet ca fem timmar efter att vi startat i Graz. Sen gick vi in hårt för att inte göra nånting under hela lördagen. Oerhört salta bad som gör att näsan rinner i tjugo minuter efter varje dopp, som att bada i näsdroppar. Lite promenera längs havet, lite finrestaturang med dagens fisk och skaldjur, lite sol på kroppen, lite paraplydrink och hur skönt som helst!

Och nu söndag kväll när vi sitter här på skolan helt själva i datorsalen och surfar så hoppar det plötsligt in en kille i uniform med PISTOL och frågar om vi har våra studentleg! Shit, det är inte riktigt som hemma ibland, * svälj * Men även om Håkon inte pluggar här och jag hade glömt mitt hemma så gjorde det tydligen inget. En snäll beväpnad datorsalsvakt alltså...